Kärleken till våra tonåringar och vår vilja att de ska agera efter våra värderingar om vad som är rätt och fel är stark. Känslorna kan göra att vi agerar först och tänker sen. Genom att lyssna och försöka förstå, ställa frågor och bekräfta kan vi därefter ge vårt perspektiv. Den medvetenheten gör att vi kan "ta ett steg till" och skapa  ömsesidig respekt.